Jag måste börja dagen med att ventilera av mig och bara spy ur mig galla. 
Igår hade jag verkligen en riktigt jävla skitdag! Den var så konstig då det egentligen inte hände stora saker, utan bara en jäkla massa irriterande småsaker, och många utav dom! 
Jag började tjafsa med en vän om massa jävla skit, onödigt skit dessutom. Jag känner att det varit för mycket utav sånt på sistone så nu vet jag inte alls vad jag ska göra. 
MIn telefon håller på att balla ur fullständigt och jag har varken lust eller råd till att byta upp mig till en nyare modell. 
Jag fick veta av min mamma att min lillebror blivit påhoppad av en arg gubbe som skrikit och felaktigt anklagat honom till att ha gjort en buckla på hans bil. Gubbjäveln är nu polisanmäld. Men det blir väl ingenting med det för poliserna har ju fullt upp med annat. 
Mer tjafs med vänner... Saker som lovades och aldrig hölls.
En person ramlar på min toalett och drar sönder ena röret så det sprutade vatten överallt. Är tillfälligt åtgärdat. 
Sen bara fortsatte det med spydigheter och till slut så började exakt allt irritera mig. Fick jag vänta på svar i tre minuter så kunde jag gå bananas. 

Men hittills idag så är dagen bättre. 
Jag har internet igen, wohoo! Vilket innebär att jag lovar att börja blogga lite bättre. Inte en månad mellan inläggen i alla fall. Kanske lite fler bilder? ;) vi får se. 

Jag väntar på att få hämta ut ett paket, och det paketet ska jag då allt skriva om, tror jag... ;)
Om jag vågar... ;) 

Nu ska jag göra mig ordning,. packa ihop och sen gå iväg till jobbet. 
Jobbar 09:00-21:00 idag som vanligt. Sen gör jag helg, wohoo! :) 

Aja skriver mer senare...
Och till mina vänner som bloggar, BLOGGA MEEEEER!!!!!! ;)
CHAO! 

Jag verkligen känner hur jag har gått en annan väg än många utav mina vänner. 
Jag känner verkligen hur en del vänner börjar succesivt försvinna ur mitt liv och konstigt nog så bryr jag mig inte. 

Mina åsikter är mina åsikter. Oavsett vad för präktig idiot som skriver till mig och får det att framstå att jag lever i en liten värld och är trångsynt när sanningen är att dessa människors hat gör de blinda. 
Det är inte bara kärlek som gör en blind utan även hat. 
Ännu värre är det när människor man inte känner ska skriva till en och verka viktiga, det är ingenting annat än löjligt och rent patetiskt. 

Igår var det valvaka och resultatet var som en dröm. 
F! fick inte vara med och leka. SD fick ett toppenresultat och blev Sveriges tredje största parti med råge! 
Ända tråkiga var väl att de rödgröna vann och att det ska bildas ny regering, men det önskar jag då Löfven lycka till med. 
Trots att folket har sagt sitt, trots att SD fick 12,9% i valet så låter det inte som det kommer bli någon utav de övriga partierna som vägrar ta sitt ansvar. 

Reinfeldt avgår och min älskade Borg likaså. Det känns lite vemodigt. Jag har ju trots allt tidigare innan SD, alltid varit Moderat. Tyvärr förstörde deras brist på samarbete och deras oansvariga invandringspolitik det. :/

Nu är i alla fall valet 2014 äntligen över. 
Några "vänner" har man förlorat på vägen och så kan det vara. 
Jag är bara så fantastiskt glad att inte F! kom in i Riksdagen. Deras galna politik hör verkligen inte hemma där!

Med det sagt så ska jag röra på mig.
Chao!

 

Hallå gott folk! 

Alldeles strax ska jag gå iväg med min kära vän Tiffy till biblioteket och förtidsrösta. 
Jag har i fyra år nu gått och varit ganska så säker på vilket parti som ska få min röst.Under åren har övertygelsen vuxit sig starkare och i söndags så blev den defenitiv. 
I söndags var jag på Ulva med min mamma då det var loppis. Jag gick med en långärmad tröja hela dagen, men mot dagens slut så blev jag så varm så jag var tvungen att ta av mig tröjan. Under tröjan hade jag på mig en röd tisha med en vit text där det står: "HEJA JIMMIE". Jag går iväg till fiket som finns där för att köpa en glass till min älskade mamma. Jag var först en aning orolig för att gå iväg då jag vet vilka odemokratiska vildar det finns därute men jag gick ändå efter några visord från min mor. 
Vid caféet så möts jag av en ung vit herre, med lätt röttskägg. Han blänger på min tröja och sedan på mig. Blicken är mycket mörk. Jag sväljer hårt och går med rak rygg in på fiket för att köpa glassen till min mamma. 
När jag står i kön så känner jag hur håren reser sig i nacken på mig och hela jag blir alldeles kylig. Då ser jag i ögonvrån hur samma man som stirrade hatiskt på mig nu går förbi mig och stirrar nu på mig med ännu mörkare blick. Jag undviker att möta hans blick och han går ut från fiket. Jag möts av en kvinna i disken som tar betalt för glassen och jag går sedan ut. Efter att ha mött denne man två gånger så beslutar jag mig att gå en annan väg så jag slipper gå förbi honom. Trots detta så känner jag blickarna, och framförallt hatet. 
Jag plockar upp telefonen och ringer en vän, och precis när jag är på väg att svänga runt huset så tar jag mig modet och vänder mig om och ser hur han och sitt äldre sällskap stirrar med den största avsky jag kan skåda, om de kunde ha mördat mig då och kommit undan med det, så hade de med största sannolikhet gjort det. Jag känner rädslan men ilskan börjar även att blossa upp. Jag tar modet till mig, och stirrar tillbaka samtidigt som jag säger. JA MAN KAN RÖSTA OLIKA! . 
Nu i efterhand önskar jag att jag hade vågat gått fram och frågat om jag kunde hjälpa honom med något. 

Men denna människa var läskig, riktigt obehaglig och han plus många fler finns därute i Sverige och dagligen kämpar för att förstöra demokratin. 
Dessa människor attackerar människor, barn som gamla, djur och kallar det motstånd. 
De vandaliserar och tycker det är roligt och helt rätt. De målar rosa glasögon och skriker att det är bra. 
Jag förstår inte. Varför ska alla sabotera? 
Visa motstånd istället genom att visa varför det du tror är så mycket bättre! 

Min röst går detta år utan tvivel till Sverigedemokraterna. 
Jag tror på demokrati och jag tror på ett BÄTTRE SVERIGE! 

Nu var det bra länge sedan jag skrev. Jag skrev ett långt inlägg häromdagen som aldrig blev publicerat men så är läget. 
Det är mycket som har hänt. Jag kan börja med något positivt och det är att jag fått en ny underbar vän i byn. Tiffy. 
Jag har varit i Ibiza med Klaudia och Marco och jag hade det trevligt. 

Nu till det hemska. I onsdags skulle jag ha jobbat men blev från ingenstans jättesjuk och sjukanmälde mig. 
Jag gick över till Tiffy för att hämta ipren och då ser jag en ambulans som åker till min brukares parkering. 
Sedan kommer beskedet... Min brukares sambo, min kollega och en kär vän, hade fått en hjärnblödning. 
Han fick åka akut till Uppsala och trots deras bästa försök så gick det inte bra. Trots att jag var sjuk så följde jag med ner till Uppsala på torsdagen med Nettan, där får vi beskedet att han är död. 

Allt har gått så fort och det är så otroligt overkligt. 
Idag har det varit möte och just nu snurrar allt bara omkring i mitt huvud. 
Chocken finns kvar men börjar iallafall lägga sig lite och det börjar sjunka in. 
Allt är bara så frukstansvärt. 
Vila i frid älskade du, och min åtta dagars kommer, det lovar jag. ♥