Jag tar tillbaka att min fot gick bra. Det spelar tydligen inte någon roll hur överrörlig du är. en stuckning kommer alltid vara en stuckning och jäklar vad ont min gör! 
Det kom senare under dagen och dagen efter värkte foten nå djävulskt. Imorse var det en kamp att ta mig ut med Gottfrid på morgonpromenaden. 
Värsta är att när jag har ont någonstans så påverkar det hela min kropp. Som nu... Nu har knäena börjat strula och ryggen/svanken lika så. Jag tror jag blir tokig. 25 år och en vidrig värk, det är hemskt! :(
Nå väl, jag hoppas det blir någorlunda bättre när vädret blir bättre, detta råa väder är vidrigt för någon med värk och dessutom så hoppas jag på att det blir bättre när jag börjar träna på gym igen, ska köpa mig ett nytt gymkort när lönen kommer. Fortfarande inte bestämt mig för vilket gym dock. Och planen att gymma med Milo blir nog inte av. För hon ska inte skaffa kort förrän i Mars och aldrig i livet att jag väntar tills dess. 

Nu till något helt annat. 
Igår såg jag och Marcus The Notebook. Denna film kom ut 2004, så hur kan jag i 10 år låtit bli att se detta mästerverk?! Fy sjutton va tårarna rann ner och Ryan Gosling är ju bara så jäkla bra! Jag gråter av bara tanken av filmen nu. Åååh.. FANTASTISK! I slutet av filmen var varken mina eller Marcus ögon torra och Gottfrid blev väldigt fundersam varför hans mamma och pappa satt och bölade som två galningar. Haha. (Okej, Marcus "bölade" inte, men han släppte helt klart någon tår.)  Jag måste se fler av sådana där klassiker som alla har pratat om, jag har inte sett Braveheart till exempel. Människor blir totalt chockade när jag berättar det. ;p

GAAAH se bara trailern, bara genom att se den så kommer tårarna.