Godmorgon! 

Jag är så himla trött så jag vet inte vart jag ska ta vägen någonstans. Tanken slår mig hur förstörd jag skulle vara om pappa inte skulle köra mig till jobbet som han gör på morgonen. Tacksamheten för att han gör det är enorm. 
Igår fick jag även ett samtal ifrån min kollega. Hon har av olika anledningar bestämt sig för att säga upp sig omgående, så hon gjorde sitt sista pass igår och med det så ser det ut som jag får 100%. Detta ger mig blandade känslor. Rent ekonomiskt är det jättebra, även roligt att få jobba. Men av andra anledningar så känns det mindre bra, bland annat pendlingsavståndet och möjligheten till pendling, samt en annan stor grej som spelar enorm roll som jag varken kan eller vill ta upp här i bloggen. 
Jag måste verkligen diskutera med företaget hur scheman och så vidare kommer att läggas upp. 

Nu ska jag ta och äta lite frukost sen bege mig till jobbet. 
Jag hoppas på en lugn arbetsdag. 

Chao!