THANK YOU JESUS FOR PAINKILLER

Here we go again.. 

Jag klev upp tidigt imorse, runt halv fem.. 
Läste boken 1984 och började förbereda för dagens bokredovisning på engelskan. 
Mamma fick köra in mig då knäet verkligen värkte. 
Bokredovisningen gick helt ok, skönt att ha det avklarat. Pappa hämtade upp mig och gav mig Gottfrid, dock så glömde han Gottfrids halsband och jag hittade inget annat här hemma. Problem tänkte jag, och knäet började värka ännu mer så en promenad till Arkens var totalt utesluten. 
Ringde hälsocentralen och fick en akuttid, gick dit på en gång. Marcus kom helt oinbjudan, först blev jag arg men sen såg jag det som en gåva från Gud då jag slapp gå till hälsocentralen själv och dessutom så skjutsade han mig till apoteket för att hämta ut smärtstillande jag fick utskrivet och till Arkens så jag kunde köpa nytt halsband till Gottfrid. 

Jag har en sådan smärta så jag ärligt inte ens minns va läkaren direkt sa som var problemet. 
Något med någon inflammation i någon muskel på grund av överansträngning, kan det ha varit så? 
Trevlig, lugn och bra läkare i alla fall. En äldre herre, han påminde om gammaldags husläkare från typ serien Lilla huset på prärien, ni vet när någon ser så där trevlig och helmysig ut? 

Tvättstugan har vi idag också och Gottfrid behöver komma ut på en promenad.
Jag är rastlös och vill börja träna igen, men smärtan stoppar mig. 
Kan denna smärta bara gå över, eller kan åtminstone smärtstillandet kicka in snart så jag åtminstone kan komma ut på en promenad utan att fälla tårar av smärta. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0