Good morning sunshines.
Eller kan jag ens säga godmorgon när klockan passerat halv tolv? äh. 
Jag låg vaken till typ fem imorse och kikade på massor av avsnitt av SATC. Jag kände att jag behövde lite stöttning av NY tjejerna och ett bevis på att livet går vidare. 
Igår blev saknaden av M ganska påtaglig och det kändes hemskt.
Samtidigt som jag kan sakna honom rejält så att det hugger till i hjärtat så tycker jag att det är en sådan otrolig lättnad att han flyttat ut. Inga mer bråk, utan bara lugn och ro. Det är så otroligt skönt. 
Det jag saknar dock är väl mest hoppet. HOPPET om att det skulle bli bättre.
Nå väl.. Om det är något jag har lärt mig så är det att blicka framåt och inte bakåt.
Jag har massor med saker som jag måste lösa i mitt liv nu och det är snabbt, så det är något jag måste fokusera på istället! 

Hoppas ni alla får en toppen dag! (: