Igår flyttade Petrus ut. Känns trist på ett sätt men samtidigt skönt. 
Visst vi har haft det roligt och så och rent ekonomiskt så är det ju kaos men samtidigt så känns det befriande. 
För nu kan jag göra exakt vad jag vill i mitt hem utan att behöva bry mig om någon annans känslor och framförallt så kan jag fokusera på vad jag vill, med att flytta till mindre och resa för att jobba på ett helt annat sätt. 
Så nu den närmsta tiden så ska jag söka jobb och Norge känns då väldigt aktuellt. 

Idag är jag barnvakt till min systerson Algot som ligger i sovrummet och sover. 
Vi har varit och träffat övriga familjemedlemmar på Valbobadet, vi har lekt och skojat och haft det mysigt. 
Jag älskar mina systersöner så otroligt mycket, vad vore jag utan er och eran kärlek?

Marco ringde även idag. Vi kom hem från Ibiza för exakt en vecka sedan och vi har båda ångest över att vara hemma. Så... Om jag hittar ett jobb och Marco kan fixa om lite med sitt så lutar det åt 10 fantastiska dagar i Gran Canaria i september. Som jag längtar! (:
Jag är så otroligt tacksam över att ha hittat en sådan fantastiskt rolig vän som Marco. Som faktiskt inte bara år efter år säger att vi ska resa utan som faktiskt fixar så vi faktiskt gör det också, otroligt uppfriskande jämfört med övriga vänner som är bra på sina vis men som kanske inte alltid är så taggade på att göra saker, ser hinder istället för lösningar och så. 

Jessica har flyttat nu också! :(
Men det är riktigt bra tågförbindelser mellan Gävle och Sundsvall så ser inga större hinder med att vi kan ses den närmsta framtiden. Antingen att jag åker upp dit eller att hon kommer ner hit! (: 

Hm... finns det något mer jag kan skriva nu?
inte vad jag kommer på i alla fall, men kan åtminstone bjuda på någon bild. 
Ska försöka fixa ut några från Ibiza sen med! (: 


Oj, jo en sak har jag att tillägga. 
Jag är tacksam för livet och för de vänner som faktiskt finns där. 
Jag har några som inte ens kan fråga hur jag mår, som är fullt upp med att döma än istället, sen så finns det dem, som Krista.. Som kommer med bilen sent på kvällen för att låna ut en bok till mig och lyssna på mina känslor efter att ha hört mig ledsen på telefon. Tack till dig Krista och tack även till er andra som faktiskt åtminstone kan fråga, "Hej Bella, hur mår du?" Kanske inte så självklart som man kan tycka.