Jag och Marcus har verkligen haft filmkvällar på sista tiden och vi har sett allt från zombies och vampyrer till roliga diktatorer. 
Vi började lördagen med att se 28 dagar senare och sedan 28 veckor senare. Jag är nämligen så efter att jag aldrig sett dem innan och tycker helt ärligt att jag inte missat så mycket heller då dom inte direkt var My cup of tea för att vara ärlig. Men dom gick att titta på i alla fall men jag ogillar verkligen att när det är en sorts form av uppföljare att inte filmen startar där den andra slutar eller att det åtminstone handlar om samma personer. Detsamma gäller ju Resident Evil. Jag gillar filmerna men av någon anledning så blir dom "hoppiga" och följer inte en röd tråd. 

Måste dessutom nämna en av mina reaktioner på 28 veckor senare ur ett genusperspektiv. 
I början av filmen så får man följa massa folk som gömmer sig i en stuga. En liten livrädd pojke får komma in och han berättar när han hungrigt vräker i sig maten hur hans föräldrar förvandlats till monster och jagat honom. 
Några minuter senare så kommer monstrena in i stugan, pojken blir livrädd som alla andra och springer iväg. Ena mannen stannar kvar och kämpar mot monstrena med en kofot som vapen. Hans fru springer efter pojken och resten flyr till  någon flyktlucka. Mannen med kofoten springer sedan och letar efter sin fru som letar efter den lilla pojken. Han ber henne komma och lämna pojken som gömmer sig då de alla kommer dö annars. Hon vägrar och zombies intar rummet. Då gör mannen ett tufft val i stundens hetta och stänger dörren för sin fru då hon i alla fall är körd och det finns ingenting han kan göra förutom att dö själv. Han väljer med andra ord att lämna henne och pojken för att dö så att han själv slipper. Min första reaktion var "Vilket jävla svin, hoppas han dör vilken jävla omanligt svin usch". 
Filmen fortsätter och nere vid flyktluckan försöker zombies ta sig förbi men då står en äldre man och håller emot så att de alla kan fly, hans hustru vägrar lämna honom men han ber henne upprepade gånger att göra det för han vill hur hon ska överleva. Hon går till slut men eftersom hon var så seg så hinner zombies in så dom dör i alla fall. 
Reaktionen där var "Men ååh gå kvinna förstår du inte att han älskar dig och vill att du ska överleva, spring och överlev dåååååå!". 

Alltså med andra ord. Mannen som kämpade med att slå zombies med en kofot till vapen, som sedan sprang vidare för att rädda sin fru men inte lyckades då hon lät sina känslor styras han blev ett svin men kvinnan som inte ville lämna sin min var det inte? 
Varför ska det alltid speglas så att en man ska vara den som ska dö utan att ens fundera på det medans kvinnan ska vara den svage som springer för att överleva men som i alla fall är så dum att stanna kvar?!

Resten av filmen så är det ju uppbyggt som att man ska hata den mannen som överlevde, i alla fall så uppfattar jag det som de. Så se filmen även om ni har gjort det och tänk på det jag skrivit. För det är ganska intressant att se saker och ting ur andra perspektiv i detta fall ett genusperspektiv.