Dagen blir lite så där lagomt upp och nedvänd när man vaknar upp och upptäcker att medicinen är slut. 
Jag var helt säker på att jag hade hämtat ut tre burkar men nu när jag tänker efter så skulle jag ta tre stycken men dom hade bara två hemma så jag tog det jag fick vilket gav resultatet att jag sitter här med abstinens och vill klättra på väggarna typ. 
Fick lite extra panik när jag kom på att Gottfrid kommer strax och han kan inte vara själv alls utan att riva stället och göra så M blir vräkt. M är på jobbet och apoteket öppnar inte här förrän kl 10. Allt kändes helt enkelt kört. 
Tur nog så ringde pappa och berättade att dom snart skulle åka och jag frågade om något apotek var öppet nu och han sa sjukhuset så nu när han kommer trots att han har bråttom till bussen senare så ska han köra mig dit så allt löser sig trots allt. OM dom har min medicin inne det vill säga. 

Jobbet ringde också och undrade om jag kunde komma in och jobba. Det lät bra stressat så det var inte alls kul att behöva säga att jag inte kan jobba på hela veckan. Men så är det ibland. Den här veckan är det mycket. Jag ska ha Gottfrid, flyttstäda, packa och flytta det sista, lämna och hämta nycklar på torsdag, börja flytta in och sen är det de jag helst inte vill tänka på.. Mormors begravning på fredag. Så helgen lär ju inte bli så rolig den heller. 

Nå väl, nu måste jag slänga på mig lite kläder, pappa kommer snart!
¡Chao!