Då var man hemma i Sverige igen då.. 
Det är kallt, grått och förjävligt. 
Tiden i Ibiza har varit underbar. Fjorton dagar av sol och värme, en massa party och ännu mer skratt. 
Marco har varit en fantastisk resekamrat och jag har verkligen haft otroligt roligt. 
Det är därför det känns så otroligt hårt att vara hemma igen, jag klarar liksom inte av vardagen. Alla måsten, alla krav och alla normer. 

Imorgon börjar skolan igen och jag har ingen som helst aning om vad jag har för lektioner och jag saknar helt motivation till att ens ta reda på det. Jag måste landa och komma tillbaka till verkligheten, jag måste bita ihop och bara sätta igång. Plugga, jobba och slita... Allt för att bli klar, göra allt för att tiden ska gå fortare. 

Jag måste skaffa gymkort imorgon också så jag har något annat att göra förutom att plugga...
Allt för att hålla mig sysselsatt med något. Det får bli mitt liv den närmsta tiden, tills dess jag har råd att ta flyget till varmare trakter, där jag kan koppla av att bara vara. 

Life be like.....