Tidigare idag var jag och Therese ute i det vackra vädret och promenerade i flera timmar, riktigt skönt! 
Efter det mötte jag upp min älskade storasyster Diana, köpte med oss pizza och gick hem till mig.
Vi har umgåtts och vi kikade precis klart på filmen 127 timmar. 
Inte bland de bästa filmer jag sett kanske, men eftersom det är en sann händelse så blir den ändå intressant och jävligt obehaglig. Gillade inte alla "Drömma sig bort" scenerna i alla fall, hade jag sluppit dom så hade filmen blivit bättre. 
Aron Ralston är i alla fall en riktig kämpe, jag kan inte ens i min vildaste fantasi föreställa mig att vara i den situation och göra det som krävdes för honom. Riktigt hemskt! 

Nå väl.. 
Blir nog att lägga sig tidigt ikväll. 
Imöra är det kyrkan och bingolotto med mormor som vanligt som gäller. 
Godnatt gott folk! ♥