FAN!!!

Frustrerad, ledsen och arg...
Jag måste på något jävla sätt inse att det här inte funkar längre, att du ignorerar mig tar fan priset. 
Ska det verkligen vara så svårt att säga vad fan det är?! Tydligen. 
Jag önskar att jag bara skulle kunna sluta tänka på dig, säga att this is it och verkligen mena det men jag kan inte. 
Jag tycker om dig så sjukt jävla mycket och jag vet att jag kommer vara så snuskigt dum och vänta på att du en dag ska ringa, idiotiskt men sant! 
Vidriga jävla känslor....





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0