Hallå allesammans! 
Igår tog jag bussen till min kära vän Klaudia där jag har varit framtills typ nu. 
Nu är jag i Valbo igen men M är inte hemma utan han är i Uppsala och hälsar på sina vänner. Jag måste erkänna att det känns lite tomt och även lite små läskigt eftersom jag ogillar att vara själv när det är mörkt ute och regnet slår mot rutorna. 

Imorgon ska jag egentligen skriva prov men vet ni vad? Jag kommer skita i det precis som jag har skitit i allt den här terminen. Jag är inte stolt över det men tänker inte skämmas heller. Jag har haft det tufft med allt omkring mig och även om jag ser mig som en riktigt stark ung kvinna så måste man ibland erkänna att man inte orkar. Vi har alla brister, även jag och det är precis det som gör oss till människor. Endast Gud är felfri.