Vänner, 
Precis som jag lovade i senaste inlägget så har jag nu skapat en ny blogg. 

http://LivetiLaholm.blogg.se

Med det så innebär det alltså att detta är sista inlägget här och att ni numera får följa mitt liv där. 

Vänner, 
Nu har jag varit katastrofalt dålig på att uppdatera här på bloggen. 
Jag kan inte skylla på att det inte har hänt saker, för det har det, massor! 

Jag har hittat mannen i mitt liv, allt har gått så snabbt och jag är så otroligt makalöst lycklig. 
Om sex dagar så lämnar jag Sveriges norra delar och flyttar neråt i landet. Vi har köpt ett fint hus i Laholm, så från och med 22 april så är det alltså Västkusten som gäller för mig. 
Det är mycket känslor. Nervositet, glädje, förväntan.
 Jag har arbetat mitt sista pass på jobbet och lägenheten är fylld med flyttkartonger och allt är lite rörigt, men ack så underbart allt ändå känns. 
23 april, dagen efter vi har flyttat in i vårat hus så ska vi förlova oss. Allt känns bara så otroligt rätt. 

Jag kommer börja på ny kula, ett nytt kapitel i mitt liv börjar. 
Till Laholm vill jag komma lite som ett oskrivet blad, jag vill börja om. Jag kommer att börja om. 
Därför kommer jag också starta upp en helt ny blogg, där jag kommer vara betydligt mer aktiv och där jag åtminstone ska försöka ge er dagliga uppdateringar. 
Självklart skulle jag ha kunnat fortsätta med denna, men jag behöver även en ny fräsch start, en helt ny blogg, där jag kan skriva om mina tankar och mitt liv. 
Jag vill inte glömma mitt förflutna, men jag vill inte sitta fast i det. Jag vill blicka framåt, och det kommer jag att göra.
Jag känner på mig att mycket spännande saker kommer att hända, och jag hoppas ni vill följa med på den resan. 

När bloggen är startad så skriver jag upp adressen dit här, så håll utkik. 
Tills dess, må gott och njut av våren. 

 

Jag har verkligen börjat älska min Galaxy Note 10.1.. 

Jag upptäckte precis att det inte ens är drygt att betala räkningar så länge jag gör det med surfplattan. Då har den verkligen fyllt en viktig funktion då jag annars gärna skjuter upp sådant. 

 

Just nu känns mitt liv lite som en saga och jag kan inte minnas när jag kände mig så lycklig och trygg sist. Jag känner mig verkligen trygg, på så många plan.

Det känns som att det jag upplever nu inte egentligen är något som kan hända på riktigt. Jag kan inget annat än att känna mig ödmjuk och tacksam över att få uppleva det jag nu upplever.

Alla känslor som jag alltid hoppats på, från bådas håll. Det är så mäktigt.

Allt går så snabbt och jag älskar det. Varför bromsa när det känns så jäkla fantastiskt?! ♡

 

 

Känslan när du ser på mig är oslagbar. Jag längtar efter att ligga i din famn igen. 

Jag sitter på tåget hem från Göteborg.  

Jag har haft ett magiskt dygn. Bott i en fin svit med vacker utsikt över havet och båtarna. Jag har druckit champagne i jacuzzin. Allt med mannen som får mig att känna mig som en prinsessa.  Det är ofattbart vilka känslor denna man lockar fram hos mig. Känslor jag inte ens trodde var möjliga att känna. Han är min Disneyprins. <3

Det är grått och rått ute. Snöblandat regn faller ner. 
Jag tänder ett ljus och tänker på alla jag älskar som inte längre kroppsligt finns med oss längre. 
Jag saknar dem allihop, alla har de betytt något alldeles extra för mig. 

Så låt oss denna dag hedra de som lämnat denna jord. Låt oss minnas de fina stunderna vi haft tillsammans. 
Låt även denna dag bli en påminnelse att visa uppskattning och kärlek till de i vår närhet som fortfarande kroppsligt finns här. Och glöm inte bort att leva! Livet är en fantastisk gåva vi har. Uppskatta det! Lev ditt liv fullt ut, älska livet, även de svåra stunderna. Det är det som formar oss som människor. 
Utan sorg hur kan man då veta hur äkta glädje känns?


♥

 

Det är så mycket som händer så jag hinner inte ens skriva allt. 
Men igår hade jag en helt underbar dag. Går inte riktigt att beskriva men jag var så lycklig hela dagen. 
Jag fick underbara nyheter igår.  En människa som står mig väldigt nära har under många års tid nu mått väldigt dåligt, nu har personen äntligen börjat må bättre och det känns toppen. 

Igår hade jag dessutom nästan namnsdag (det var Isabella men jag stavas Isabelle) men det får räknas. 
Hur som helst så blev jag överraskad med blombud och det gjorde mig otroligt glad. En superfin bukett, en vas till och en söt liten nalle som jag döpte till Lenny. ;) 

På tisdag ska jag till Göteborg och få känna på yttterligare lite vardagslyx då jag ska bo i en master suite och ha utsikt över hela Göteborg. Värre kan man ha det. 

Strax ska jag iväg till jobbet men jag jobbar "bara" kl 9-21. Att få slippa natten är underbart. 
Imorgon kommer Gottfrid hem, Marcus skulle eventuellt komma förbi och passa honom några timmar så jag kunde ta mig in till Sandviken och dricka lite vin med min underbara vän Nettan. 

Jag har tänkt flera gånger att jag ska dela med mig utav lite bilder då det ser lite trist ut med inlägg som saknar bilder vilket typ alla mina inlägg gör men nu är det så här att sedan jag bytte telefon till min s5 så har mitt dropbox börjat strula, inga av mina bilder förs automatiskt över så jag måste kolla upp hur jag gör det. 
Men jag bjuder på en liten bild från insta på mina fina blommor i alla fall. ;)


Med det så önskar jag alla en trevlig fredag. 
Chao!

Hur kan något som känns så jäkla rätt vara så fel?!
Alla tankar och känslor bara snurrar inom mig och jag vet inte alls hur jag ska hantera dem. 
Tidigare idag när jag låg i den underbara säng i min dubbelsvit som jag spenderat natten i så var jag riktigt lycklig. Sen tog jag tåget hem och alla tankar hann i kapp mig med rekordfart. 

Jag hatar ibland att jag är som en känslobomb. En bomb av alla möjliga känslor. Kärlek, hat, glädje, sorg... 
Jag känner allt så extremt starkt. Jag vill kunna stänga av eller åtminstone inte känna allt så himla starkt. 
Jag vet inte ens vad jag känner och det gör mig bara mer förvirrad än vad jag redan är. 

Trots min förvirring så är jag klar i huvudet på första gången på flera månader. Jag tänker klart och kanske är det exakt det som skrämmer mig så mycket. Alla de känslor jag så länge lyckats lagt lock på, och på mitt sätt hantera, har nu hunnit ifatt mig... Varenda liten jäkla tanke och känsla. Och ändå... I all sin röra så är jag faktiskt lycklig. Kanske är det de som skrämmer mig mest? 

Jag måste börja dagen med att ventilera av mig och bara spy ur mig galla. 
Igår hade jag verkligen en riktigt jävla skitdag! Den var så konstig då det egentligen inte hände stora saker, utan bara en jäkla massa irriterande småsaker, och många utav dom! 
Jag började tjafsa med en vän om massa jävla skit, onödigt skit dessutom. Jag känner att det varit för mycket utav sånt på sistone så nu vet jag inte alls vad jag ska göra. 
MIn telefon håller på att balla ur fullständigt och jag har varken lust eller råd till att byta upp mig till en nyare modell. 
Jag fick veta av min mamma att min lillebror blivit påhoppad av en arg gubbe som skrikit och felaktigt anklagat honom till att ha gjort en buckla på hans bil. Gubbjäveln är nu polisanmäld. Men det blir väl ingenting med det för poliserna har ju fullt upp med annat. 
Mer tjafs med vänner... Saker som lovades och aldrig hölls.
En person ramlar på min toalett och drar sönder ena röret så det sprutade vatten överallt. Är tillfälligt åtgärdat. 
Sen bara fortsatte det med spydigheter och till slut så började exakt allt irritera mig. Fick jag vänta på svar i tre minuter så kunde jag gå bananas. 

Men hittills idag så är dagen bättre. 
Jag har internet igen, wohoo! Vilket innebär att jag lovar att börja blogga lite bättre. Inte en månad mellan inläggen i alla fall. Kanske lite fler bilder? ;) vi får se. 

Jag väntar på att få hämta ut ett paket, och det paketet ska jag då allt skriva om, tror jag... ;)
Om jag vågar... ;) 

Nu ska jag göra mig ordning,. packa ihop och sen gå iväg till jobbet. 
Jobbar 09:00-21:00 idag som vanligt. Sen gör jag helg, wohoo! :) 

Aja skriver mer senare...
Och till mina vänner som bloggar, BLOGGA MEEEEER!!!!!! ;)
CHAO! 

Jag verkligen känner hur jag har gått en annan väg än många utav mina vänner. 
Jag känner verkligen hur en del vänner börjar succesivt försvinna ur mitt liv och konstigt nog så bryr jag mig inte. 

Mina åsikter är mina åsikter. Oavsett vad för präktig idiot som skriver till mig och får det att framstå att jag lever i en liten värld och är trångsynt när sanningen är att dessa människors hat gör de blinda. 
Det är inte bara kärlek som gör en blind utan även hat. 
Ännu värre är det när människor man inte känner ska skriva till en och verka viktiga, det är ingenting annat än löjligt och rent patetiskt. 

Igår var det valvaka och resultatet var som en dröm. 
F! fick inte vara med och leka. SD fick ett toppenresultat och blev Sveriges tredje största parti med råge! 
Ända tråkiga var väl att de rödgröna vann och att det ska bildas ny regering, men det önskar jag då Löfven lycka till med. 
Trots att folket har sagt sitt, trots att SD fick 12,9% i valet så låter det inte som det kommer bli någon utav de övriga partierna som vägrar ta sitt ansvar. 

Reinfeldt avgår och min älskade Borg likaså. Det känns lite vemodigt. Jag har ju trots allt tidigare innan SD, alltid varit Moderat. Tyvärr förstörde deras brist på samarbete och deras oansvariga invandringspolitik det. :/

Nu är i alla fall valet 2014 äntligen över. 
Några "vänner" har man förlorat på vägen och så kan det vara. 
Jag är bara så fantastiskt glad att inte F! kom in i Riksdagen. Deras galna politik hör verkligen inte hemma där!

Med det sagt så ska jag röra på mig.
Chao!

 

Hallå gott folk! 

Alldeles strax ska jag gå iväg med min kära vän Tiffy till biblioteket och förtidsrösta. 
Jag har i fyra år nu gått och varit ganska så säker på vilket parti som ska få min röst.Under åren har övertygelsen vuxit sig starkare och i söndags så blev den defenitiv. 
I söndags var jag på Ulva med min mamma då det var loppis. Jag gick med en långärmad tröja hela dagen, men mot dagens slut så blev jag så varm så jag var tvungen att ta av mig tröjan. Under tröjan hade jag på mig en röd tisha med en vit text där det står: "HEJA JIMMIE". Jag går iväg till fiket som finns där för att köpa en glass till min älskade mamma. Jag var först en aning orolig för att gå iväg då jag vet vilka odemokratiska vildar det finns därute men jag gick ändå efter några visord från min mor. 
Vid caféet så möts jag av en ung vit herre, med lätt röttskägg. Han blänger på min tröja och sedan på mig. Blicken är mycket mörk. Jag sväljer hårt och går med rak rygg in på fiket för att köpa glassen till min mamma. 
När jag står i kön så känner jag hur håren reser sig i nacken på mig och hela jag blir alldeles kylig. Då ser jag i ögonvrån hur samma man som stirrade hatiskt på mig nu går förbi mig och stirrar nu på mig med ännu mörkare blick. Jag undviker att möta hans blick och han går ut från fiket. Jag möts av en kvinna i disken som tar betalt för glassen och jag går sedan ut. Efter att ha mött denne man två gånger så beslutar jag mig att gå en annan väg så jag slipper gå förbi honom. Trots detta så känner jag blickarna, och framförallt hatet. 
Jag plockar upp telefonen och ringer en vän, och precis när jag är på väg att svänga runt huset så tar jag mig modet och vänder mig om och ser hur han och sitt äldre sällskap stirrar med den största avsky jag kan skåda, om de kunde ha mördat mig då och kommit undan med det, så hade de med största sannolikhet gjort det. Jag känner rädslan men ilskan börjar även att blossa upp. Jag tar modet till mig, och stirrar tillbaka samtidigt som jag säger. JA MAN KAN RÖSTA OLIKA! . 
Nu i efterhand önskar jag att jag hade vågat gått fram och frågat om jag kunde hjälpa honom med något. 

Men denna människa var läskig, riktigt obehaglig och han plus många fler finns därute i Sverige och dagligen kämpar för att förstöra demokratin. 
Dessa människor attackerar människor, barn som gamla, djur och kallar det motstånd. 
De vandaliserar och tycker det är roligt och helt rätt. De målar rosa glasögon och skriker att det är bra. 
Jag förstår inte. Varför ska alla sabotera? 
Visa motstånd istället genom att visa varför det du tror är så mycket bättre! 

Min röst går detta år utan tvivel till Sverigedemokraterna. 
Jag tror på demokrati och jag tror på ett BÄTTRE SVERIGE! 

Nu var det bra länge sedan jag skrev. Jag skrev ett långt inlägg häromdagen som aldrig blev publicerat men så är läget. 
Det är mycket som har hänt. Jag kan börja med något positivt och det är att jag fått en ny underbar vän i byn. Tiffy. 
Jag har varit i Ibiza med Klaudia och Marco och jag hade det trevligt. 

Nu till det hemska. I onsdags skulle jag ha jobbat men blev från ingenstans jättesjuk och sjukanmälde mig. 
Jag gick över till Tiffy för att hämta ipren och då ser jag en ambulans som åker till min brukares parkering. 
Sedan kommer beskedet... Min brukares sambo, min kollega och en kär vän, hade fått en hjärnblödning. 
Han fick åka akut till Uppsala och trots deras bästa försök så gick det inte bra. Trots att jag var sjuk så följde jag med ner till Uppsala på torsdagen med Nettan, där får vi beskedet att han är död. 

Allt har gått så fort och det är så otroligt overkligt. 
Idag har det varit möte och just nu snurrar allt bara omkring i mitt huvud. 
Chocken finns kvar men börjar iallafall lägga sig lite och det börjar sjunka in. 
Allt är bara så frukstansvärt. 
Vila i frid älskade du, och min åtta dagars kommer, det lovar jag. ♥

Igår efter jag hade tränat och fått hem Gottfrid så åkte vi hem till min syster My. 
Dom bor i hus med en tomt där varken andra bilar eller hundar är, alldeles perfekt att ha Gottfrid lös med andra ord. Vilket han fick vara. Dock så missbrukade han sin frihet och rullade sig i något som luktade bajs så han fick bli duschad ute med slängen. Något som iallafall var behövligt. Nu doftar han gott min lilla goskit! ♥
Mot eftermiddagen tog vi en promenad hem, syster följde med. Efter vägen gick syster ut på åkern och hämtade lite sockerärtor som vi smaskade på medan vi gick. Så somrigt och härligt. 

Dock är det alldeles för varmt för längre promenader. Jag och Gottfrid tog en längre promenad mot kvällen, men den var långt ifrån så lång som vi brukar ta. Värme är härligt. När man är vid havet! Annars är den ganska jobbig faktiskt. Iallafall sådan här värme. 

Strax ska jag iväg till jobbet. Jobbar 9-21 som vanligt, både idag och imorgon sen så är jag ledig hela helgen. SKÖNT! På fredag blir det att hämta ut paket som jag beställt från Nelly. Sen handla inför kvällen med Nettan. 
Vi ska äta tacos, dricka vin och måla min lägenhet. :) Sen så ska vi nog iväg på trubadur. 
Roligt tror jag det kommer bli. 

Nu ska jag göra mig ordning, innan det är dags att bege sig till jobbet. 
Chao!

Jag har extrem träningsvärk i benen men det hindrar mig inte till att åka till gymmet snart. 
Det som dock får mig att vilja stanna hemma är hur äckligt kvavt det var där igår när jag tränade. Det gick knappt att andas, så det var faktiskt riktigt obehagligt. Jag vet inte hur det är med andra, man ser ju tokar som tävlingscyklar och springer omkring lite överallt men jag orkar då verkligen inte lika mycket en het dag som jag gör om det är svalt.

Efter gymmet idag så hämtar pappa upp mig och jag får hem min lilla Gottegos. Även om det bara blir tills imorgonn så är det skönt att få hem gobiten lite. ♥
Syster och hennes familj har kommit hem från semestern så vi ska nog ta en promenad över dit och hälsa på. Jag får absolut inte glömma vatten åt Gottfrid. Det gör verkligen ont i mig och se hur varmt det är för honom. 

Inatt drömde jag att jag, Klaudia och Marco missade flyget till Ibiza. Det var hemskt! 
Så.. Jag får inte glömma att messa Marco och säga att vi måste åka minst en timme tidigare än beräknat, utifall något skulle inträffa. Ingenting ska stå mellan mig och mitt älskade Ibiza. INGENTING!
Det ska bli så kul att Klaudia följer med. Förra året hade vi ju med oss Peter, och det var väl inte den bästa resan. Vårat hotell låg alldeles för nära smeten, vi gjorde knappt något och vi visade honom knappt någonting. Det misstaget ska inte göras med Klaudia. Jag vill att hon ska åka ifrån ön och känna samma kärlek och längtan tillbaka som mig. Jag hoppas jag kommer lyckas lite med det i alla fall. 

Nu måste jag slänga på mig träningskläder och bege mig till bussen. 
Trevlig dag i solen allesammans. 
Chao!

Jag hade tänkt skriva ett blogginlägg i lördags men min dator började strula rejält så det gick inte. 
Marcus kom dock hit igår, jag bad honom ta med sitt trådlösa tangentbord och externa hårddisk. Det visade sig vara att min mus på tangentbordet har börjat strula rejält, positiva nyheter alltså att det inte var virus, negativa är att tangentbordet nu är typ helt ur funktion, eller ah, musen i allafall, så jag måste ha ett nytt. Tydligen så kan laptops bli lite suriga om man spiller vin på dem. Borde finnas varningsmärken om det haha. ;)

Nu har jag precis kommit hem från gymmet, har hunnit duscha och ska strax äta lite. 
På gymmet så ringde min brukares sambo och berättade att min kollega var sjuk och frågade om jag kunde komma. Så jag ska jobba några timmar idag också. Jag har egentligen ganska mycket att ordna med här hemma, måste dessutom ringa mitt hyresbolag och höra om jag får måla om i lägenheten samt be dem ordna en massa fel som är här. Men jag får skjuta upp det tills imorgon. 

Hm... Sist jag skrev var ju om min oro att gå till jobbet. Jag kan berätta för er att det gick bra. 
Jag var trevlig, hon var trevlig. Falskt må det vara men det var i alla fall ok. Hon gick hem efter bara någon timme. 
Mot kvällen var jag och Nettan iväg och plockade blåbär. Trots att min bärplockare var rent utsagt VÄRDELÖS så fick jag ihop nästan 700 gram i alla fall så det blev jag grymt nöjd med. 
Som tack att Marcus tog sig en titt på min dator så fick han blåbär till frukost, då var han nöjd! :) 

Nu ska jag äta och sen iväg då. 
Så ha en underbar dag i solen. 
Chao!